Det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering har nu uppdaterats. Vårdprogrammet omfattar rehabilitering av vuxna patienter med cancer oberoende av diagnos, kön, ålder, etnicitet, bakgrund eller andra faktorer. I det uppdaterade vårdprogrammet har rekommendationerna till landsting, sjukhus och verksamheter förtydligats.

Allt fler vetenskapliga studier visar att det är viktigt att stödja patienten under och efter cancerbehandling och att insatser av skilda slag förbättrar utsikterna för ett långt liv. – Det handlar inte om att livet efter en cancerdiagnos ska bli som det var tidigare, det blir det inte, utan att det ska bli så bra som omständigheterna medger. Ingen patient med cancer ska gå igenom cancerbehandling och sedan vidare i livet utan cancerrehabilitering, säger Gunnar Eckerdal, ordförande i vårdprogramgruppen. I vårdprogrammet betonas att läkare och kontaktsjuksköterska ska kartlägga patientens behov och att det ska göras på ett ordnat sätt. Det finns bra formulär som stöd för patientens rapportering och för den återkommande dialogen med det behandlande teamet.

Prehabilitering – ett nytt kapitel i vårdprogrammet
Nytt för i år är ett kapitel om prehabilitering. Med det menas riktade insatser direkt efter diagnos fram till det att cancerbehandlingen inleds. Det handlar bland annat om hjälp att sluta röka, råd om fysisk aktivitet, kost och näring. Men det är inte minst stöd i ett psykologiskt och socialt perspektiv till patient och närstående. Perioden innan cancerbehandlingen kommer igång är en tid med många frågor, farhågor och oro. Kurator bör ingå i alla cancerbehandlande team, och kontakt kan vara viktig redan i ett tidigt skede.

När cancerbehandlingen är avslutad och kontakten med cancervården utgörs av kontroller, måste cancerrehabiliteringen få ett större inslag av egenvård. Sjukvården måste ge patienten god muntlig och skriftlig information om de behandlingar som patienten fått och vad hen ska tänka på för att allt ska fungera och livet gå vidare så väl som möjligt.

Cancerrehabilitering ska vara en integrerad del av all cancervård
– Ansvaret för implementeringen ligger på landstingen men ett vårdprogram gör ingen nytta om det inte implementeras, betonar Gunnar Eckerdal. När det gäller cancerrehabilitering förefaller det tyvärr vara si och så med detta. Förhoppningen är att cancervårdsteamen och patientorganisationerna ska använda vårdprogrammet för att begära egna riktlinjer där det tydliggörs hur vårdprogrammet ska implementeras, vem som ska göra vad, vilken roll primärvården ska ha och var gränserna går för patienternas egenansvar. Vårdprogrammet visar att cancerrehabilitering är viktig, vetenskapligt underbyggd och en integrerad del av all cancervård. Tydlighet, ordning och reda är det som behövs nu, avslutar Gunnar Eckerdal.

Share This