MARIE

Diagnos Lipödem

Jag är en person som ALLTID älskat mina hundpromenader i skogen, scoutliv och att röra på mig. Dock har jag länge kämpat med övervikt och”jojobantat”. Då jag har stor byst (med problem axlar och nacke som följd) och har så pass stora bröst så jag kan få en operation MEN jag har för högt BMI. Gick på Nutrilett i över åtta veckor med läkarens ordination och hjälp och ja, jag gick ned i vikt. Men fick STORA magproblem på kuppen. 2015 lyckades jag få vården att ta mina sköldkörtelvärden, vilka var dåliga med antikroppar (Hashimotos sjukdom). Och jag började min resa med Levaxin som fortfarande inte har landat. Har man inte sköldkörtelvärderna i fas så är det svårt om inte omöjligt att gå ned i vikt samt att vården är väldigt dålig belästa om detta.

Hösten 2018 började min andra resa. Det börja ta emot att gå de långa promenaderna. Fick svårare att hitta byxor som satt bra över lår OCH midja. Oftast OK vid låren men i midjan fick jag dra skärpet två varv då det var så pass stort. I början av 2019 gick jag till min husläkare och frågade om detta kunde vara lipödem. Hen googlade och satte diagnosen lipödem. Fick remiss till lymfterapeut som bekräftade diagnosen. Fick testa LymphaPress och hen skrev ut kompressionsbyxor. När jag skulle justera byxorna som då inte satt bra hade Region Stockholm tagit bort avtalet med dessa för oss med lipödem. Fick veta av en kiropraktor att jag har en låsning i nederdelen av ryggen som hen inte kunde göra något åt. Hen SLET. För stor och för rörlig och även artros i båda knäna. Vilket innebär att jag går med kryckor utomhus så att jag inte ska få ont. Jag har även svårt att stå längre stunder på grund av detta.

Julen 2019 åkte jag till Gran Canaria där jag gick med kryckor 10-15000 steg per dag och INGEN värk alls.Troligen tack vare värmen, vattnet, kravlösheten, lugnet och att vara barnfri några dagar.

Jag fick remiss till Bräcke Diakoni för behandling med lymfapress och vattengympa. Efter behandlingens slut mättes mina ben för beställning av lymfapressen. Tyvärr fanns ingen läkare på plats som kunde göra förskrivningen och jag fick vara utan behandling i fem månader. Under denna tid ökade ena benet med 2 liter och det andra med 2 dl.

Idag kämpar jag med att få vardagen att fungera och för att orka med att se till att få de hjälpmedel jag behöver för att vardagen att fungera. Det stämmer mycket i att: Man måste vara frisk för att vara sjuk.

Jag i 5 enkla punkter
  • Ålder 46 år
  • Sjukpensionär
  • Ledamot i SÖF
  • Är mamma till två underbara barn
  • Bor tillsammans med labradoren Ronja och sonen i ett radhus i Stenhamra, Ekerö kommun. Och träffar särbon med jämna mellanrum.
  • Ackrediterad utbildare inom Scouterna
Kontakt:

marie.harding@svenskaodemforbundet.se

Hobby
  • Handarbete: Bland annat stickning
  • Friluftsliv: Har varit scout i 42 år
  • Hundar
  • Allas lika värde och barns rätt (barn med olika dolda funktionshinder)

Ger mig livsglädje

  • Grönsaksodling
  • Hålla kurspass inom bland annat NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
  • Att kunna använda naturen som vardagsrum.
  • Jag åker kungligt i särbons Vw Multivan då jag har stora svårigheter att komma i/ur en vanlig personbil.