Rosfeber

När Rosfeber är en av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna vid lymfödem. Forskning visar att c:a 12% av de som har fått diagnosen lymfödem får rosfeber en eller flera gånger. En undersökning som publicerades 2019 visar att, av de som drabbas av rosfeber i extremiteterna har c:a 81 % benlymfödem och c:a 19% armlymfödem. 56% av de som drabbas av rosfeber får återfall. Det är ytterst sällsynt att övriga diagnoser av kroniska ödem drabbas av rosfeber.

När vi känner oss friska så är det för att vårt lymfsystem hela tiden snabbt larmar immunförsvaret som bekämpar de olika typer av mikroorganismer som finns överallt i vår omgivning och kan skada våra kroppar. Kroppens hud är också täckt av en lite surare skyddshinna (syra-mantel) som består av fettsyror och skyddar oss från bakterieangrepp. När man har lymfödem blir lymftransporten trög och hudens skyddsbarriär inte lika stark. Immunförsvaret blir nedsatt, vilket kan snabbt leda till rosfeber om man får en hudskada.

Vilka symptom ger rosfeber?

Rosfeber är en infektion som visar sig som en distinkt avgränsad rodnad på huden som uppstår snabbt och sprider sig fort. Förutom rodnaden är symptomen ökad svullnad, värk och ibland även feber, sjukdomskänsla, frossa och kräkningar.

Vad orsakar rosfeber?

Oftast kan man härleda rodnaden till att huden är torr och narig eller har skadats av ett skärsår eller ett stick och ibland även av ett insektsbett som släppt in bakterier. Vanligaste orsaken är streptokocker som immunförsvaret vanligen klarar av. Men på grund av det tröga lymfflödet vid lymfödem hinner dessa bakterier föröka sig snabbare än immunförsvaret hinner med att bekämpa dem. Rosfeber kan även orsakas av stafylokocker.

Rosfeber är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande utan behandling
När larmet till immunförsvaret är nedsatt på grund av ett trögt lymfflöde sprids bakterierna
snabbt in i blodbanan och kan ge upphov till blodförgiftning

Vilken behandling finns för rosfeber?

Antibiotika så snabbt som möjligt. Oftast räcker det med ett så kallat smalspektrigt penicillin (Penicillin V) om inte infektionen hunnit sprida sig. Bör tas i 14 dagar eller även längre om symptomen kvarstår eller snabbt kommer tillbaka efter avslutad kur. Ibland kan man få byta till annan typ av antibiotika. Vid svåra symtom som frossa och kräkningar och högt CRP- värde (snabbsänka) kan det behövas inläggning på sjukhus med intravenösa doser av antibiotika.

Vad ska jag tänka på för att undvika rosfeber?

  • Öka lymfflödet dagligen med egenbehandling.
  • Var noga att desinficera och sköta om även små sår och insektsbett.
  • Smörj in huden med en lotion med lågt pH värde (pH 5,5)
  • Undvik hudskador. Ha handskar vid trädgårdsarbete om du har lymfödem i en arm. Och gå inte barfota om du har kroniskt ödem i benen.
  • Använd myggmedel den varma årstiden.

Om du haft upprepade fall av rosfeber,
var noga med att ha antibiotika hemma och med dig på resor.

 

Svenska Ödemförbundets informationskampanj 2019: Att leva med Kroniskt Ödem
Författare: Helena Janlöv Remnerud, Leg sjuksköterska, Medicinsk Lymfterapeut

Klicka här för att ladda ner en PDF version av den här artikeln     |     Läs fler artiklar svenskaodemforbundet.se/kunskap/

Share This