Att leva med kroniskt ödem

Helena Janlöv Remnerud, SÖF:s kliniska rådgivare, har tagit fram enkla lättlästa texter med grundläggande information för den som lever med kroniskt ödem. Texterna behandlar olika ämnen och är publicerade här på SÖF:s hemsida och i pdf-format.

4. Minimera risken för volymökning av kroniskt ödem

Kroniskt ödem är progredierande Att ödemet är progredierande innebär att ödemets volym ökar med tiden. Om man inte gör något för att förhindra volymökning av ödemet så blir man alltså sämre för varje dag som går. En ständig volymökning av en svullnad innebär att tre...

14. Idéer för lyckad egenvård

Idéer för lyckad egenvård Acceptera – Bli vän med ditt ödem. Vi är oftast bättre på att hjälpa andra än oss själva. Betrakta ditt ödem som en god vän som du bryr dig om och som behöver hjälp. Lär känna ditt ödem – Hur känns ödemet när du klämmer på det – är det hårt...

18. Axillary Web Syndrome (AWS) – Lymfsträngar

Axillary Web Syndrome (AWS) Strängbildningar kan ibland uppstå i armhålan i samband med borttagning av en eller flera lymfnoder där vid bröstcancerbehandling. Tillståndet kallas AWS (Axillary Web Syndrome) och kan uppstå kort efter operationen men även upp till flera...

7. Hur minimerar jag risken för volymökning i sommarvärmen?

Varma sommardagar När det är varmt ute kommer nya utmaningar för dem som har en underfunktion i lymfsystemet som vid kroniska ödem. När blodkapillärerna står vidöppna, som de gör en varm sommardag, ökar vätskemängden i vävnaderna. Har man då ett underfungerande...

21. Fettsugning – vad händer med lymfsystemet?

En underfunktion i lymfsystemet innebär att lymfvätska blir kvar i vävnaderna (kroniskt ödem). Vätskan omvandlas så småningom till fettväv och ökar kroppsvolymen på ett oönskat sätt. Beroende på hur svår underfunktionen är i lymfsystemet kan det ibland vara...

22. Venösa ödem och lymfsystemet – ben

Kronisk venös insufficiens (Chronic venous insufficiency, CVI) för med sig en ökning av vätska vävnaderna. CVI är vanligast förekommande i benen, men kan även förekomma i en arm till exempel efter en bröstcanceroperation.  (Se nr 23.) Obehandlad venös insufficiens är...

12. Huden – kroppens barriär mot bakterier

Huden – kroppens barriär mot bakterier Hudvård är en av de fem delarna som ingår i det i hela världen vedertagna konceptet Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ) (Combined Decongestive Therapy -CDT) Huden är kroppens skydd mot bakterier och annat som kan skada...

16. Vaskulära Anomalier

Vaskulära Anomalier (Primärt lymfödem, KTS, Distichiasis m fl) Vaskulära anomalier. För att upprätthålla vätskebalansen i kroppen så att inget ödem uppstår krävs att alla kärlsystemen (blodcirkulationen och lymfsystemet) fungerar som de ska. När något kärlsystem är...

20. Stress och kroniska ödem

Alla funktioner i våra kroppar styrs av våra nervsystem – även lymfsystemet. Om du känner till hur kroppens nervsystem fungerar så kan du lättare förstå varför ditt kroniska ödem ökar i volym och vad du kan göra för att minska volymen. Kroppens nervsystem Kroppen har,...

3. Andningens inverkan på lymfsystemet

Lymfhjärtanen är lymfsystemets pump-mekanism Lymfsystemets största kärl består av en kedja av tryckkänsliga muskelsegment som kallas lymfhjärtan (lymfangion). Lymfhjärtanen har en pumptakt på 4-6 sammandragningar per minut. Men vid behov kan dessa lymfhjärtan slå...

13. Träning – vad ska jag tänka på?

Träning – vad ska jag tänka på? Alla muskelrörelser aktiverar lymfsystemet. Rörelseövningar och någon slags regelbunden träning är därför en viktig del av konceptet Lymfterapi. Träning och rörelseövningar bidrar till att aktivera lymfsystemet genom att musklernas formförändring ger ett växeltryck mot lymfkärlens väggar. När lymfkärlen stimuleras blir de starkare och lymfflödet ökar. Men tränar man hårt så att pulsen ökar finns det risk för att det filtreras ut mer vätska från blodbanan än lymfsystemet klarar av att transportera bort...

12. Huden – kroppens barriär mot bakterier

Huden – kroppens barriär mot bakterier Hudvård är en av de fem delarna som ingår i det i hela världen vedertagna konceptet Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ) (Combined Decongestive Therapy -CDT) Huden är kroppens skydd mot bakterier och annat som kan skada kroppens inre delar. När man har ett kroniskt ödem blir huden ofta torr och undernärd vilket gör att huden inte längre fungerar som skydd för angrepp av oönskade mikroorganismer. Att försvara kroppen mot bakterier är lymfsystemets uppgift. Om huden är narig och har hudsprickor...

11. Kompression – vad ska jag tänka på?

Kompression – vad ska jag tänka på? (Vi tar inte här upp olika typer av kompression utan vad man ska tänka på när man ska avgöra om en kompression gör nytta eller om kompressionen rent av stoppar lymfflödet, vilket inte är så ovanligt som man kan tro.) Att hitta rätt kompression är ett detektivarbete Som kompressionsanvändare måste man lära sig utvärdera sin kompression. Ingen utomstående kan avgöra om din kompression sitter bra – det kan endast du göra som använder kompressionen. Om kompressionen inte känns bra måste man försöka...

10. Hur gör jag när jag reser med mitt kroniska ödem?

Hur gör jag när jag reser med mitt kroniska ödem? Lymfsystemet är beroende av lufttrycket på jorden och att vi rör våra muskler för att lymfflödet ska fungera optimalt. Våra kroppar består av 60-70% vatten som skall ta sig ut och in genom cellmembran och blodkärlsväggar och lymfsystem. Lufttrycket i flygplanet under flygresan är lägre än lufttrycket på marken. Detta betyder att inte bara de som har ett underfungerande lymfsystem, utan även människor som vanligtvis inte har något svullnadsproblem, svullnar lätt vid flygresor. Det...

9. Hur sköter jag mina fötter för att undvika rosfeber?

Rosfeber Rosfeber är en av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna vid lymfödem. (se mer om rosfeber under tema nr 8 Rosfeber.) Forskningen har också visat att 81 % av de som får rosfeber har benlymfödem. Många fall av rosfeber skulle kunna undvikas om de som har benlymfödem sköter sina fötter för att undvika bakterieinfektioner och fotsvamp. På sommaren när det är varmt är det särskilt vanligt med rosfeber Fötterna blir mer svettiga om du går i skor eller stövlar vilket kan ge fotsvamp. Du kanske får insektsbett eller går...

8. Rosfeber – en biverkning av trögt lymfflöde

Rosfeber När Rosfeber är en av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna vid lymfödem. Forskning visar att c:a 12% av de som har fått diagnosen lymfödem får rosfeber en eller flera gånger. En undersökning som publicerades 2019 visar att, av de som drabbas av rosfeber i extremiteterna har c:a 81 % benlymfödem och c:a 19% armlymfödem. 56% av de som drabbas av rosfeber får återfall. Det är ytterst sällsynt att övriga diagnoser av kroniska ödem drabbas av rosfeber. När vi känner oss friska så är det för att vårt lymfsystem hela...

7. Hur minimerar jag risken för volymökning i sommarvärmen?

Varma sommardagar När det är varmt ute kommer nya utmaningar för dem som har en underfunktion i lymfsystemet som vid kroniska ödem. När blodkapillärerna står vidöppna, som de gör en varm sommardag, ökar vätskemängden i vävnaderna. Har man då ett underfungerande lymfsystem är risken större att lymfsystemet inte hinner med att ta bort all vätska som ska bort. Då ökar svullnaden. Insektsbett, solbränna och skador på huden vid till exempel trädgårdsarbete, är andra saker som riskerar öka svullnaden under sommaren. Våra kroppar vill...

6. Jag skäms på badstranden – psykosociala effekter av kroniskt ödem

Leva med kroniskt ödem Att leva med kroniskt ödem innebär inte endast ett svullnadsproblem och ett praktiskt problem med egenbehandling och kompressionsanvändning, träning mm. Ett kroniskt ödem med stadig volymökning av en kroppsdel kan, förutom de renasvullnadsproblemen och praktiska problemen, resultera i olika följdbesvär:fysiska, psykiska, sociala Fysiska. Förutom den kroppsdeformerande volymökningen förekommer fysiska besvär som snedbelastning av rygg och muskulatur vilket kan ge värk och kräver behandling med värktabletter och...

5. Skillnaden mellan lymfödem och lipödem

Lymfödem och lipödem Det finns stora skillnader mellan lymfödem och lipödem. Att få rätt diagnos är viktigt för att få rätt behandling och rådgivning. Lymfödem Lymfödem kallas en svullnad som uppstått för att lymfsystemets större kärl inte fungerar som det ska. Lymfödem indelas i två kategorier beroende på vad orsaken är. Primärt lymfödem. Uppstår när man är född med ett lymfsystem som inte är tillräckligt utvecklat. Orsaken till underfunktionen kan vara att det finns för få klaffar i systemet eller att lymfbanorna är för små, för...

4. Minimera risken för volymökning av kroniskt ödem

Kroniskt ödem är progredierande Att ödemet är progredierande innebär att ödemets volym ökar med tiden. Om man inte gör något för att förhindra volymökning av ödemet så blir man alltså sämre för varje dag som går. En ständig volymökning av en svullnad innebär att tre dåliga saker händer Vätskan omvandlas till fettväv och bindväv och blir då svårare att få bort. Inflammatorisk reaktion. De avfallsprodukter, som kroppen vill bli av med, blir kvar i kroppen och retar vävnaderna. Då ökar svullnaden ännu mer. (En ond cirkel uppstår.)...